Våra mest underskattade bär


Det finns några höstbär som varje år liksom får mindre kärlek än de förtjänar. Två av dem växer dessutom i överflöd både vilt och i bostadsområdenas häckar: Berberisbär och aroniabär.

Ni vet de där underbara torkade bären som ofta ligger i riset i persisk matlagning? Det är berberisbär. Jepp, berberis, samma bärbuske som växer utanför snart sagt varje hus byggt på 70-talet. Nu finns det två sorters berberisbuskar hos oss: Äkta berberis är vanligast vild, och det är den du vill ha i maten. Häckberberis är den vanligaste odlad, och är visserligen inte giftig, men sägs vara rätt ointressant i matlagning (någon kanske har testat? Berätta gärna i kommentarsfältet här nedanför i sådana fall!) Du ser enklast skillnad på bladen: Den vanliga berberisen har 3 – 7 centimeter långa, tandade blad. Häckberberisen mycket mindre, 1 – 3 centimeter långa blad med släta kanter.

Sedan har vi de blåsvarta aroniabären, fadda i smaken råa, men utmärkta till sylter, marmelader, jos etc. Torkade brukar de säljas som hälsokost. Aronia är rätt vanlig som häck- och prydnadsväxt, ändå finns ingen tradition av att ta bären tillvara hos oss.

Allt möljigt om hur du torkar bär kan du läsa i bland annat Torkning av bär, frukt, grönsaker, svamp och örter av Sigri Sahlin (ISBN 91-27-02389-3).

Fruktkartan.se nere, använd fruktkartan.com

Fruktkartan.se fungerar inte just nu, det gör däremot fortfarande fruktkartan.com, som leder till samma sida!

Uppdatering: Det var vårt webbhotell som av misstag råkat avaktivera domänen fruktkartan.se. Den bör vara igång senare under fredagen!

Uppdatering 2: Det hela försenades ytterligare av att webbhotellet, Binero, aldrig återaktiverade domänen i går (och inte heller meddelade att de inte gjorde det), utan först i morse efter ytterligare ett samtal. Nu är den uppe igen, iaf!

De flesta bryr sig om säsong

Metro uppmärksammar i dag en enkätundersökning från september som Lantmännen låtit göra, under rubriken ”Storstadsbor bäst på mat efter säsong”. Roligt i undersökningen är annars att de flesta konsumenter (åtta av tio) försöker anpassa sin matlagning efter säsongens råvaror.

Smaken anges som skäl för de flesta (42 procent), pris som viktigast för 27 procent, miljöpåverkan för 10 procent och näringsvärde för 7 procent. Undersökningen är liten, med bara 1 000 respondenter.

Vad är det här för snår?


Ibland dyker det upp träd på fruktkartan, där någon glömt ange vilken typ av träd det är. Här är ett sådant. Någon som kan lista ut vad den suddiga mobilbilden föreställer, eller har vägarna förbi platsen på Södermalm och kan kolla om det står ett fruktträd där, och vad det är?

Uppdatering: Vi har världens bästa Facebook-följare! På vår Facebooksida säger flera personer nu björnbär: https://www.facebook.com/sasongsmat/posts/426517630729226.

Med trädgården som skafferi


Har du koll på hur mycket grönsaker du egentligen konsumerar? Och har du den minsta aning om vad som krävs för att framställa det du vill äta?

När jag började planera för en odlingsdel i vår trädgård var jag nyfiken på just detta. Istället för att starta med en nätt liten odling med några pallkragar och ett potatisland har jag därför involverat hela familjen i ett odlingsexperiment: Odlingssäsongen 2013 ska vi odla alla grönsaker vi vill äta.
Hur göra? Förra året grävdes ca 400 kvm av trädgården upp till en odling, indelad i 4-5 odlingslotter för ett växelbruk. I år har ytan testodlats för att samla erfarenheter. En av de viktigaste lärdomarna är att hela odlingsytan måste användas maximalt under hela säsongen, och för att lyckas med det krävs en bra plan.
Än så länge kan jag säga att jag inte stött på några särskilt stora överraskningar. Det är mycket jobb. Väldigt mycket jobb, skulle en del säga. Men otroligt stimulerande – och gott såklart.

Under hela årets odlingssäsong har vi ätit väldigt mycket mat som inte varit möjlig om vi inte odlat grönsakerna själva. Det är helt enkelt inte alla familjekockar som kan hämta nio olika sorters lök, prima asiatiska kålsorter, ekologiska svartrötter, underbar vitlöksblast och hejdlöst mycket annat gott som finns i ett trädgårdsskafferi just när man behöver det.

Förutom smakupplevelser och en personlig utmaning känner jag också stor glädje i att se mina barn, 3 år, 2 år och nyfödd, göra upptäckter bland grönsaker och jord. Hur en morot blir till och hur den lever sitt morotsliv i ett hål i marken med hjälp av komposterade bananskal och annat är inte självklara kunskaper. Att rent praktiskt kunna ge dem de erfarenheterna är jätteroligt! Dessutom provar de med stor entusiasm att äta det mesta. Senast har treåriga Otto två dagar i rad kastat sig över kronärtskockorna vid matbordet och gjort stor affär av hur goda de är.

I landen står kål och rotfrukter och väntar på höstens middagar. Vintersallat och spenat gror i sina fåror och komposterna matas med växter som gjort sitt för den här säsongen. Och jag letar recept på säsongsmat.nu, packar ihop de delar av odlingen som ska vila till nästa år och planerar för experimentets slutliga genomförande. Är du nyfiken på hur det går för oss kan du gärna följa Skillnaden af Sara på Facebook eller Skillnaden på Twitter.

En fin höst önskar jag dig.
/Sara Bäckmo

FAQ – De vanligaste frågorna om fruktkartan

Finns det en Android-app
Nej tyvärr, en iPhone-app är allt vi hunnit med.

Att utveckla för iPhone och att utveckla för Android är vitt skillda saker, och att göra två appar innebär i stor sett att börja från noll med den andra. Just nu försöker vi lägga den tiden på att få sajten att fungera bra i mobiltelefonens webbläsare i stället.

Det är förstås fritt fram att själv bygga en Android-version. Alla data från fruktkartan är tillgänglig via Säsongsmats API, och vi står gärna till tjänst som bollplank om du vill ge dig på den uppgiften.

Jag satte mitt träd fel, hur flyttar jag det?
Leta rätt på ditt träd på fruktkartan.se eller på fruktkartorna på Säsongsmat, klicka på det så att en informationsbubbla öppnas, och följ länken ”redigera” längst ner i bubblan. Nu kan du flytta på trädet (genom att zooma in och klicka i kartan), ändra beskrivning, ladda upp en bild, etc.
Hur tar jag bort ett träd?
Redigera trädet som i punkten ovan, fäll ut artikelmenyn högst upp i artikeln och välj ”radera”. Skriv gärna en rad i sammanfattningsfältet som dyker upp om varför du tar bort trädet.
Är det fritt fram att plocka frukt från alla träd på kartan?
Använd omdöme och sunt förnuft. Träd som står på allmänningar – i gatumiljö, kommunala parker, etc, eller ute i skogen eller på ödetomter är ok. Träd som står utanför flerfamiljshus i stadsmiljö kan höra till en bostadsrättsförening som vill ha frukten för sig själva. Å andra sidan – om där ligger drivor med oplockad fallfrukt blir knappast någon ledsen över att få hjälp med att plocka upp den. På privata tomter får du förstås inte plocka utan att ha fått lov.

Vi försöker göra något slags rimlighetsbedömning på nya träd som läggs in, men kan förstås inte vara säkra på omständigheterna runt varje enskilt träd.

Det finns ingen frukt på det här trädet, ska jag ta bort det?
Många träd ger frukt bara varannat år. Redigera gärna artikeln och nämn det om du upptäcker att ett träd inte ger frukt vissa år.
Jag har hittat tre träd intill varandra, ska jag lägga in ett träd eller tre på kartan?
Huvudsaken är att det blir begripligt och bra för andra besökare. Men om du har tid, så lägg gärna in alla tre som separata träd på kartan. Det gör det möjligt att enkelt visa på kartan var det finns många träd, och vi kan på vår sida gruppera ihop dem om det behövs.
Hur hittar jag GPS-koordinater till ett träd?
Om du använder kartorna på Säsongsmat.nu så hittar du en del extra detaljer om träden, bland annat geografiska koordinater. Vi har försökt göra Fruktkartan.se så enkelt och avskalad som möjligt, så för mer avancerade användare finns mer att hämta på Säsongsmat.nu.
Kan man se vem som har lagt in ett träd?
Via fruktkartan.se och iPhone-appen läggs alla träd in anonymt. Om man däremot har registrerat sig som användare på Säsongsmat.nu, och lägger in träd via kartorna där, så kan andra se vilken användare som lagt till trädet.

Fruktkartan i Klotet i P1

I dag sände utmärkta P1-programmet Klotet ett inslag om Fruktkartan.se! Förutom att vi är omåttligt stolta över uppmärksamheten, ledde inslaget till att vi fick uppgradera vår server. En minut in i inslaget kraschade servern nämligen på grund av all trafik. Etermediernas genomslagskraft in action, liksom.

Många nya träd kom in också, nu är det 400!

Lyssna: Fruktkartan. Appen som upptäcker bortglömda träd